Så länge skutan kan gå

Jag har gått och förälskat mig lite i denna visan. Den är oerhört vacker, och rätt framförd är den dessutom väldigt mäktig. Evert Taube visste hur visor skulle skrivas.

Så länge skutan kan gå
så länge hjärtat kan slå
så länge solen den glittrar på böljorna blå
om blott en dag eller två
så håll tillgodo ändå
för det finns många som aldrig en ljusglimt kan få
Och vem har sagt att just du kom till världen
för att få solsken och lycka på färden?
Att under stjärnornas glans
bli purrad uti en skans
att få en kyss eller två i en yrande dans?

Jag blir varm inombords.