Jag gjorde arbetet som en del av en uppgiften, i ett träd utan grenar på en äng utan kor. Stora moln flög över himlen, jag fick skrattet i halsen och nästäppa. En sjukdom som inte går att bota, trots att man försöker, även om man vill, när tiden är knapp.
Stora tuppar gol över ängarna, korna råmade i sin frånvaro, folket var borta. Var de i stan? Ingen vet. Ingen vill veta. Alla förnekar kännedomen om detta faktum, trots att komockorna statuerar exempel på dåliga lögner, i ett land utan ära och heder. Fatala misstag när man inget förstår, stora tankar om en framtid utan nötkött, men med ljus framförhållning och bleka skjortor. En mustig framtid, inte alls som forntidens gråa dagar, utan som en spektrum av färger som dånar ner i ett hav av prestationsångest.
En hamster utan hjul är som en häst utan ben. Ensam, men inte övergiven för det.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar