Hatet mot roddmaskinen

Du har säkert sett den någonstans. På ett gym, på TV eller kanske till och med hemma hos någon som du känner. Roddmaskinen är ett träningsredskap vari man tränar kondition och styrka, genom att sätta sig i den och helt enkelt låtsas att man är ute i en båt och ror. Låter trevligt, eller hur? Det är det inte. Det är djävulens redskap, ett verktyg skapat för att sprida ondska och lidande i världen. Jag har aldrig gillat roddmaskinen, och förstår mig inte på människor som man kan hitta sittandes i den. Då vet jag att jag har att göra med ett hjärntvättat pack, som genom någon ond konspiration har fått för sig att den på något vis skulle vara bra.

Mitt hat mot detta redskap är så stark, att om man skulle smälta ner den och göra någonting annat av meterialet, så skulle jag säkerligen hata det nya föremålet lika mycket. Även om det skulle vara en gaffel, en del av en bil eller till och med en vattenpump, menad till någon törstig, afrikansk by. Jag skulle hata den där vattenpumpen med hela mitt hjärta. Jag skulle slita upp den med mina bara händer, dra den över savannen och hiva ner den i ett djupt hål någonstans. Framtida afrikanska småungar skulle vid läggdags få höra historien om den onda, vita mannen, som kom på natten och tog vattnet från dem. Helvetespumpen.

Jag har försökt att lära mig tycka om maskinen, satt mig i den och dragit lite. Men desto mer jag drog, desto mer fylldes min påhittade båt med avsky, till den punkt att det rann över och jag övergav skeppet. Den här kaptenen följer inte med sitt fartyg ner i djupet. Den här kaptenen står kvar på bryggan och tittar på, när det långsamt försvinner ner i det kalla, mörka vattnet. Med ett maniskt leende på läpparna.