Gästinlägg: Parkbänk

Det börjar gå upp för mig att Arenavägen snart inte är så lugnt och tystlåtet mycket länge till. Inte så suspekt lågmält som det varit i ett par veckor nu, sedan vi som redan gått på skolan i ett år eller två har kommit tillbaka från sommarlov och sommarjobb. Snart rör sig andra människor här, nya alkoholiserade röster kommer att bräka här utanför varenda helg.. och det känns märkligt ändå.

Alexander kommer hit, och Victor! 

Jag vet inte hur många gånger jag har gått igenom det där, ältat och försökt mala ner och svälja det lilla stycket information som jag så länge vetat om. De ska gå här, bo här, umgås... med mig?

Två väldigt omtänksamma karlar, varav den ena jag mött två gånger (en gång mer än den andra) och vars blogg jag råkar gästa i skrivande stund. Alexander Ekman.

Konstigt ändå att Rickard & Isabelles kompis, den karl vars bakhuvud jag såg på slututställningen i trean på gymnasiet, detta var för två år sedan, nu är den som jag diskuterat ansökningar med - som kommit in på samma skola som jag och som ska bo i det lilla grå trähuset bredvid mig. Det är så lustigt när man blir påmind om hur liten världen är, att alla faktiskt har en koppling till alla - och när man nästan hunnit vakna upp för att förstå att det här händer på riktigt. Ändå borde väl någon nypa mig snart?

Jag ser fram emot filmkvällar, att få höra hur första intrycket var av skolan, att få introducera mina vänner för dessa två och att få göra narr av de båda på nollningen. Jag hoppas att ni är medvetna om att förra året tjänade man in poäng på nollningen ifall man tejpade upp någon eller blev upptejpad själv mot ett träd. Hey ho, let's go!

Nollningen är inte riktigt färdigplanerad för i år men jag hoppas att det blir något djävulskt utav det, håll tummarna och humöret uppe!

Annat jag borde skriva?

Tasty house får du klara dig utan, Herr Ekman. Men vad är väl lite nötter när Sunne har Timmy's egen special-mostallrik? Hälften mos och hälften pommes. Mm!

Vi har Fryken man dränker småpojkar i, den blinda mannen som vill plocka svamp & cykla tandem med flickor som mig och min vän Madeleine. Och så galne-Gunnar såklart! Han med öppen skjorta och krås, som vaxar hår och bröst i hopp om att få vräka sin lem i en stackars tös...

men ack, han lyckas då aldrig. Inte en chans. Vi har så mycket märkliga människor här, så många olika dialekter att ta in på en och samma gång - men det är fint. Riktigt fint. Ni kommer att trivas bra! :)

//Joanna, 5L